Sexan och högstadiet

Jag var tyst för jag trodde
att de kämpade
med egna problem

Trodde
men visste inte säkert
för jag frågade aldrig

Jag var lika feg
som de
som inte frågade mig

Tystnad
gör oss en otjänst
när huvudet dånar
när normer råder
när tilliten sinar
efter upprepade svek

Hoppet
det ynkliga
bodde i orden
det blir bättre
glimmade i förebilders ögon
växte till slut
på outforskad mark

Nu kan jag läka
nu kan jag pusta
nu kan jag leta
efter rätt väg
långsamt
framåt
bort
från den fruktansvärda hängbro
kallad tonårstid

Ge mig en karta