Lingon- och dinkelbröd

Idag bjuder jag på ett recept från mammas kära brödbok som jag testade i helgen. Det krävs lite tid och planering men resultatet blir ett rejält bröd med smak av mustig dinkel och syrliga lingon. Gott både som rostade frukostmackor och till middagen. Funkar finfint att frysa in om alla tre brödbullarna inte går åt direkt.

Lingon- och dinkelbröd

Dag 1  
Fördeg:
200 g vatten
250 g vetemjöl special fullkorn
5 g jäst
                                                                 
Blanda ihop ingredienserna till en deg i en bunke, täck med en tallrik och ställ i kylen över natten.                                              
                                                                             
Dag 2          
fördegen från dag 1
500 g vatten
10 g jäst
450 g dinkelmjöl fullkorn
300 g vetemjöl special
15 g olivolja
30 g sirap eller honung
20 g havssalt
100 g frysta lingon

Lägg fördegen plus övriga ingredienser utom salt och lingon i en bunke eller                 hushållsmaskin. Arbeta degen i maskin 10 minuter eller för hand ca dubbelt så länge. Degen ska vara ganska kladdig. Tillsätt salt. Arbeta degen ytterligare 5 minuter, blanda ner lingon och låt degen vila 30 minuter.                            
                                                                             
Forma 3 runda bollar av degen och lägg dem i mjölade jäskorgar (hemma använder vi gamla kakburkar täckta med mjölade dukar). Låt jäsa ca 2 timmar i rumstemperatur eller över natten i kylen.

Sätt ugnen på 250°c och ställ en tom plåt på nedersta falsen.

Stjälp upp bröden på en plåt klädd med bakplåtspapper, gör ett snitt i dem med en vass kniv och ställ in dem i ugnen (steget under mittfalsen). Häll direkt en kopp iskallt vatten på den förvärmda plåten
längst ned. Stäng ugnsluckan och sänk temperaturen till 200°c.

Grädda bröden i ca 35 minuter eller tills deras innertemperatur är ca 98°c. Släpp efter 20 minuter ut ånga genom att öppna ugnsluckan på glänt några sekunder.

Låt bröden svalna på galler.

Psst! Har du kollat in mitt galleri? Där visar jag upp mina egentillverkade kort, målningar och liknande för att ge exempel på vad du kan få om du beställer presentservice av mig! Nu finns jag även på instagram, under namnet Fingerverk såklart. 

Drömskolan

Att inte gå i skolan känns ganska konstigt när skolan har varit ens vardag i tolv år. Varje dag åker skolbussen förbi, mina närmsta vänner har rätt så fullt upp och när jag då och då passerar ett gymnasium, vill en del av mig liksom le lite retsamt åt de elever som kliver på bussen.

För fastän jag alltid har varit en ambitiös och kunskapstörstig elev, är det ärligt talat jädrigt skönt att ha några månaders uppehåll från plugget, prestationskraven och det snäva schemat. Vardagstempot har gått ner från stressigt till lagom. Det finns tid att tänka på annat än om jag ska prioritera matten eller fysiken, vad jag ska ha på mig, om datorn är laddad, om jag har pluggat tillräckligt inför kemiprovet, vilken lampa som passar till cykeln, när jag ska träna, om min biologilärare fick det där mailet, om jag behöver ha med mellanmål, och så vidare. Sorgligt att inse kanske, men jag mår faktiskt bättre nu än vad jag har gjort på länge. Jag kan vara mer spontan, jag kan lära känna mig själv bättre, jag kan fundera mer på framtiden, och jag kan umgås mer med familjen. När jag börjar trean till hösten kommer jag vara fit for fight.

Man kan väl inte komma ifrån att skolan tar upp mycket tid och energi, men för mig hade det varit lite lättare om:

• Det tog mig max totalt en halvtimme att ta mig till och från skolan
• Skoldagen började kl 11 och slutade kl 17
• Lunchrasten var mellan 12 och 13 och utan kö, lugnt tempo, låg volym och maten helvegetarisk
• Känslan efter varje lektion var "aha", "wow" eller "jag är bäst"
• Lektionstiden utnyttjades fullt ut av alla elever och lärare (inkl. raster, hänsyn, trivsel och arbetsro)
• Lektionssalarna hade bra luft, höga bord och saknade stolar
• Mer undervisning var utomhus

Så tycker jag. Gissar att det skulle krävas en hel del pengar för att förverkliga min drömskola. Men har jag stått ut i tolv år klarar jag väl ett till.  

Små och stora projekt

Både ute i världen, på internet och hemma hos mig pågår just nu många spännande projekt. Jag har listat några som involverar – eller inspirerar – mig:

1. Grönska stadsodling. Läste i tidningen om detta nytänkande företag från huvudstaden som odlar och säljer lokalt odlade örter och grönsaker året runt, med hjälp av vertikal och hydroponisk odling. Helt rätt i tiden ju. 

2. Inga fler undanflykter nu. Jag behöver ta tag i övningskörningen så att jag kan ta det där förbannade körkortet någon gång. Helst hade jag förstås önskat att bilen inte var uppfunnen.

3. Organisationen Rewilding Europe verkar för, som namnet antyder, för ett vildare Europa. En del av projektet är att låta Gotlandsruss leva ett vildare liv i Upplands marker, för den biologiska mångfaldens och rasens bevarandes skull. Heja russet!

4. Jag planerar att starta ett företag! Som heter Fingerverk! Det är lååångt ifrån klart, men redan nu kan du maila fingerverk@outlook.com och beställa handgjorda kort för alla tillfällen eller teckningar/målningar i blyerts och akvarell. Dubbelt kort 45 kr, enkelt 40 kr, målning/teckning (ca A4) 100 kr. Frakt 15 kr. 

5. Till våren är tanken att jag ska wwoofa i Pyrenéerna. Det blev ju inte tio månader som utbytesstudent i Frankrike men detta är en möjlighet för mig att både bli bättre på franska, se nya platser, träffa nya människor och lära mig om ekologiskt jordbruk. Eventuellt bli lite solbränd. 

6. Med sisådär arton månader kvar till studenten är det ju lämpligt att börja fundera på balklänning... närå men eftersom jag råkade snubbla över mönstret ovan på Etsy och eftersom jag har tid, kan jag lika gärna sy den redan nu. Jag hörde nyss pappa åka in på grusplanen och om allt har gått rätt till så har han med sig paketet med tyg som jag har beställt. I så fall vet jag vad jag ska göra de närmsta timmarna. 

Status: Fick ur mig tre stora bajskorvar innan frukost. Nu känner jag mig redo för världen!

Jag har i min familj och i de flesta umgängeskretsar förstått att jag oftast är den som sover bäst, för kommer vi in på ämnet känner jag i princip aldrig igen mig i andras beskrivningar av bristfällig sömn. Om jag däremot var mitt elvaåriga eller yngre jag, skulle jag ha känt igen mig. Likaså 2016 års sommar och sista veckor. Dessa perioder av lite sämre sömn har en gemensam nämnare: Jag sprang inte. Innan jag var elva för att jag ännu inte hade upptäckt sambandet mellan träning och hälsa (men jag sprang förstås kortare sträckor i lekar och tävlingar) och senare tillfällen på grund av skador.

Vart jag vill komma är såklart till en uppmaning till alla som kan att springa. Förutom bättre sömn medför regelbunden löpning bättre uthållighet, starkare skelett och muskler, stärkt immunförsvar, minskad risk för typ 2-diabetes, skador, stress, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar... Ja vi har hört allt det där förut. Människokroppen är gjord för rörelse.Vi behöver inga fler vetenskapliga undersökningar, projekt och rapporter eller personliga berättelser som min som bevis för löpningens positiva effekter, det är överbevisat för längesen. Vad som behövs är motivationen till att få rutin på löpningen så att den blir en lika naturlig vardagssyssla som att gå på toaletten (som för övrigt inte är något man brukar skryta om på diverse sociala medier vad jag vet?)

Att springa (eller för den delen röra på sig) regelbundet och tillräckligt har blivit individens ansvar. Ett ansvar som många inte klarar av. Det krävs hjälp någonstans ifrån för att komma över den där "jag gör det imorrn istället"-tröskeln. Så vad väntar ni på staten? Inför obligatorisk löpning för alla (och andra fysiska aktiviteter för de som inte kan/bör springa) 2-3 gånger i veckan på dagis, skolor, arbetsplatser och äldreboenden där vi ju faktiskt spenderar större delen av våra liv. Och ta bort alla tidningars och annonsers så-blir-du-smal-rubriker och bilder som bidrar till att alltför många får en skev bild av sin kropp och av träning. Det tjänar vi alla på. Och sådana som jag slipper bli kallade hurtiga.